Dag

Att ljuset kunde vara så elakt. Så hänsynslöst. Hon sökte med bländade ögon efter en strömbrytare, efter väskan, efter den solkiga kavajen och en kran. Skorna kunde kvitta, hon hade ett extrapar i väskan. Först hittade hon kranen, oroväckande nära det där motbjudande ansiktet. Hon lade sitt huvud på sned och kunde inte låta bli att betrakta ansiktet på samma sätt som man sensationslystet stirrar på en olycksdrabbad bil vid vägkanten (oj oj oj, suckar man beklagande.) Pormaskarna, de brunkladdiga tänderna och de där färglösa ögonfransarna, inte ens skägget kunde rädda det hela. Hur hade hon kunnat missa det här eländet?

   Hon rörde sig tyst, tog ett glas från soffbordet och tömde den sorgliga vinslatten i vasken som stod dikt an mot soffan och det otäckt feta håret. Ett minne dök upp:

   ”Högt till tak i alla fall” och hennes eget löjliga skratt då de steg in. Och han:

   ”Välkommen till garderoben.” Och de trevade sig in i mörkret.   

Mörkret! Garderoben! Det förklarad det hela. Den jäveln, han hade inte tänt lampan. Men ljuset, det fasansfulla ljuset? Hon lät handen skugga över ögonen och tittade sig omkring. Vasken, ett hörn, en sliten soffa, ett hörn, ett draperi, ett hörn, en bokhylla belamrad med böcker och lådor, ett hörn, en dörr, en frack som hängde på en galge (men herre gud!). Hon suckade, ett burspråk, vem fan bodde i ett burspråk? Hon fyllde så tyst som möjligt glaset med vatten och lyckades lokalisera väskan och kavajen strax intill dörren. En citodon, två ipren, en primperan, en stor klunk fesljummet vatten och en halvtimme senare skulle allt bli bättre igen. Trots det förbannade dagsljuset, det förbannade solhelvete. Bättre efter en kaffe och en varmkorv. Så bra som det blir på dagen. Dag, dag, dag, jävla tjat om dag. 

   "Tänk på morgondagen" hade ett behagligt ansikte sagt kvällen innan (inte ansiktet intill vasken). Eller, behagligt hade det varit tidigare, innan de där orden om morgondagen. Behagligt hade det varit då han talade om sitt synnerligen intressanta jobb och ett annorlunda intresse (flugfiske? Hon hatade ju flugfiske!). Nej, "Tänk på morgondagen" hade ett nedlåtande ansikte sagt. Gubbstrutt. Hon fiskade upp ett tuggummipaket och extraskorna från väskan. Vem fan brydde sig egentligen om dagen?